Medan jag sitter här hör jag Ruth svära något fruktansvärt i bakgrunden..

För bara två timmar sen önskade jag att jag inte hade några barn. Jag önskade att jag var helt fri från ansvar, och bara lekte livsnjutare som förr.

Att dessa små söta barn kan göra en så arg. Och att man kan bli så arg och frustrerad att man inte vet vart man ska ta vägen..

Nu sitter jag här och ångrar alla mina hemska tankar. Hur mycket hon än må svära så sitter jag ändå och tänker vilken fin flicka hon är. Tänka sig, det är jag som har gjort henne. Hon kommer från min kropp. Häftigt!

Kåre blir bara finare för varje dag som går och jag brukar säga att jag ville äta upp honom. Och det är nästan så jag menar det. Han är helt fruktansvärt urgullig faktiskt.

Jag ville inte ha någonting sagt med detta, bara att jag älskar min familj, fast jag är bitter då och då.

Promenaden i stormen tog sista musten ur mig, så nu blir det sängen för oss.

Godnatt

Såhär tajta har då damerna inte varit hela dagen.

Ett tag ville jag bara springa ut och lägga mig någonstans. Dom kastade saker på varandra, dom skrek, tårarna sprutade, dom (Ruth) la sig på golvet och sparkade, ja ni vet, sånna där barnsaker..

Efter lite om och men lyckades jag läsa en bok och amma den som skulle ammas, och så somnade alla tre. Sicket lugn helt plötsligt!

Nu har jag både hunnit göra västerbottenpajer och städat toaletten. Och pussat på min man litegrann....

Snart är Fia här, och jag hoppas ungarna fortsätter med sin lugna stund tills dess!

Köptstoppet gäller ju inte om någon annan betalar... Vem dör av en blomma?!

Vi är i full gång här hemma. Morgonen började som en solskenshistoria! Trots detta har vi redan haft några kusinbråk. Nog om det!

Alla ungarna är ute, inklusive Jonas, och jag ska ta på mig skorna och göra dom sällskap. Det blåser rejält, och är nog ganska kallt, men vi måste rastas!

Vi hörs senare.

Och med detta urgulliga säger vi godnatt!

Två prickiga sötnötar.

Korven från helvetet.

Visst blir man frestad av den brända lite snoppliknande korven? I vilket fall som så satt två sånna med ketchup och en (vad det kändes som) dl senap fint som smör.

När jag sen direkt efteråt tog fram min viktväktar-app dog jag lite. 6 pp per korv!! Och jag som kände mig så duktig när korvbröden var så pointssnåla... Nåja.

Tilda är här på besök och just i detta nu sitter damerna i sängen med varsin skål gottis. Det är ju trots allt nästan fredag idag!

Annars så vill jag bara meddela att detta har varit en hemsk dag, med mycket gnäll, skrik, gråt, stress och bitterhet. Men vi överlevde det, och Kåre överlevde sprutorna. Det är ju huvudsaken!

fast å andra sidan, dagen är inte slut än....

Såhär känner jag för denna förmiddagen.

Något fint att titta på i mina fönster denna tråkiga dag.

En hemsk hemsk förmiddag.. Denna morgonen som började så bra.... Kåre bara skriker på mig! Samtidigt som Kåre skriker ska Ruth visa att hon också vill ha uppmärksamhet genom att skrika.

Och antingen har Kåre en sån där tillväxtperiod eller så sinar tuttmjölken, för amning, det är det enda vi gör här om dagarna. Han äter, äter, äter och äter! Han har till och med ätit så det gör ont nu. Tur inte Ruth vill göra samma sak, bara äta, för jag hade inte haft tid att göra så många mackor till henne......

Med detta säger jag stopp och pyser in till stan för att titta doppresent med mamma.

Godmorgon kära ni.

Jag får äta havregrynsgröt medan Ruth trycker i sig bär och fet vaniljyoggi.

Vi vaknade som solstrålar allihopa. Ruth började leka med sina nallar (bebisar) och Kåre hängde lite vid min tutte.

Igår blev "lillkillen" 3 månader så idag är det dags för spruta. Är inte lika blödig som jag var med Ruth, men ändå.. Jag har tagit en sen tid, så Jonas också ska kunna få vara med och må lite dåligt. Smart va!?

Nu plingade mikron.

Följ mig på Instagram, mitt användarnamn är saraheliosson.

Medan jag tod en promenad, något arg och något ensam, satte Jonas och hans pappa upp räcken ute vid trappan.

Vi har nog varit utan i någon månad nu, och varje gång vi gått ut har man ju känt att man är nära döden..

Men nuså, nu ska vi leva ett gott och långt liv!

Ruth är totalt toppad och jag är fruktansvärt mör i hela kroppen. Får bli frukt i sängen tills min gubbe är klar där ute..

Millamys med Joanna och Desirée.

Fika i solen.

En snäll vagnunge. Idag i alla fall.

Dagen har mestadels bestått av tragg, kaffe och ungar. Vilket i sig är ganska mysigt!

Är precis hemkommen och Kåre "Drama queen" Heliosson dör snart av hunger..

Kycklingen är på upptining och Unga Mödrar börjar alldeles strax, så jag är inte den som säger nej till ett amningsmål just nu!

Vi hörs senare.

En söt skit.

Ruth i ett nötskal. Ska sitta bredvid sin nalle om hon så ska gå över döda kroppar.

Varför är jag alltid så hejalös? Det kan både tyckas vara en fördel och en nackdel..

Denna gången handlar det inte om långa bröst, eller för många kilon, utan det handlar om magen.

Magen som jag bokstavligen kan ta i två händer, magen som har en navel liknande en daddel, magen som ligger ner på madrassen om jag ligger på sidan, magen med alla bristningar. Ja den magen!

Kommer denna hud dra åt sig?! Jag tror jag läste någonstans att det tar ungefär ett år tills huden dragit tillbaka sig så mycket den klarar av..

Jag undrar det..

Finns det kanske några knep att ta till för att snabba på allting? Plankan kanske?

Eller som mammor brukar säga; Den som väntar får sen.. Eller; Den magen har gett dig två underbara barn..

Mammor är kloka!

Hej jag heter Sara. Jag är 25 år gammal.

Vem är du?

Perfekt viktväktar mellanmål eller lättare lunch tillsammans med bär och en skiva rågbröd.

Har inte torkat en blomma eller bukett på många många år, men med denna fina kändes det som om det var dags.

Mellan myset så skriker vi på varandra här hemma.

Imorgon är det dagis för Ruth och en dag nära köp för mig. Kommer jag klara att hålla fingrarna i styr mån tro? Jo, jag känner att lite pli har jag fått på mig själv, så det ska jag väl kunna klara!

Behöver ju dock dopkläder till ungarna, så för att lugna hungern är det ju perfekt.

Någon som har tips på söta pojkkläder som man kan ha på Kåre? Något lite "festligare" kanske. Blir ju lite tokigt att ta på honom en klänning som jag alltid gjort med Ruth vid kalastillfällen annars ju....

Tips är välkomna!

Ruths favoriter, oossorna.

Kåre myser och lär.

Promenaden är över, och det blev en lite längre än vanligtvis då jag kände något i stil med; Nu jävlar!

För första gången i Ruths liv sa hon att hon ville gå in efter promenaden, då det blåste ganska rejält. Så nu är vi inne. Vi dansar lite till gamla godingar med Timbuktu och städar samtidigt. Flottiga är vi och ser ganska hemska ut också, men vad gör det när man bor på landet..

Har ni sett mina nya älsklingar? Mina rosa converse. Och nepp, jag har inte brytit köpstoppet. Dessa fick jag förra veckan av min Jonas! (Och tack Amy)

Minus 1,1 kilo sen förra veckan, totalt sett minus 12,3 kilo sen jag startade med viktväktarna.

Nu är det bara 3,7 kilo kvar tills jag är på min målvikt. Kan ni tänka er!

Hur som helst så ville jag ju vara i mål när Kåre döps. Känns inte som jag hinner det, då dopet är om 3 veckor.. Aja, jag kommer nog vara nöjd ändå.

Idag är det vardag igen, och med det kommer två arga barn.

Solen är framme och vad jag har förstått ska det inte regna idag i alla fall. Så det får bli en dag utomhus. Så vi alla tre kan ägna oss åt det vi är bäst på...